GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Kampanj vill få fler män att cancertesta sig

I november går det att se kvinnor med mustasch lite överallt i samhället. Det är den årliga Mustaschkampen som pågår i syfte att uppmärksamma prostatacancer.
Publicerad 11 november 2021
Anna Lantz, docent och specialistläkare i urologi, är en av årets ambassadörer för Mustaschkampen, som bland annat ska få fler män över 50 år att PSA-testa sig. Hon driver ett nytt forskningsprojekt för att utvärdera en ny behandlingsmetod för lokaliserad prostatacancer, med målet att patienten ska ha en bevarad livskvalitet efter behandlingen.
Anna Lantz, docent och specialistläkare i urologi, är en av årets ambassadörer för Mustaschkampen, som bland annat ska få fler män över 50 år att PSA-testa sig. Hon driver ett nytt forskningsprojekt för att utvärdera en ny behandlingsmetod för lokaliserad prostatacancer, med målet att patienten ska ha en bevarad livskvalitet efter behandlingen.
Foto: Ewa-Marie Rundquist

Under november månad lär Mustaschkampen vara svår att missa. Den pågår i hela Sverige, inte minst på Österlen, och uppmärksammas också stort i medierna.

Mustaschkampen arrangeras av Prostatacancerförbundet med målet att öka kunskapen och medvetenheten om en av landets vanligaste cancersjukdomar, som också är den cancerform som flest män dör av. Faktum är att fem procent av alla män dör av sjukdomen.

Samtidigt är prognosen god om den upptäcks i tid. Men då många män har svårt att prata om känslor och sjukdomar, enligt kampanjföreträdarna, riskerar denna information att gå dem förbi. Där har kampanjen en viktig uppgift att fylla.

Mustaschkampen uppmanar alla män över 50 år att ta ett PSA-prov, vilket är ett enkelt blodprov som tas på vårdcentralen, och samlar även in pengar till forskning och bättre diagnos- och behandlingsmetoder. Förra året drog kampanjen in 13,8 miljoner kronor.

– Inom urologin vill vi verka för att förbättra diagnostiken av prostatacancer för att upptäcka all cancer i tid, när den fortfarande är botbar. Organiserad prostatacancertestning har redan påbörjats i några regioner i Sverige som pilotprojekt (däribland Skåne, reds. anm.), säger Anna Lantz, docent och specialistläkare i urologi, tillika en av årets ambassadörer för Mustaschkampen, i ett pressmeddelande.

Hon är en av de fyra kvinnor – tre läkare och en urologisjuksköterska – som syns på de affischer och annonser som Mustaschkampen har tagit fram till årets kampanj.

Valet att lyfta fram kvinnor, som alla har försetts med en mustasch, är noggrant uttänkt.

När Mustaschkampen arrangerades för första gången 2015 var det män i annonserna, men när dessa ersattes med kvinnor året därpå fördubblades summan som samlades in, då kampanjen fick större uppmärksamhet bland både män och kvinnor.

Att nå kvinnorna är viktigt, då erfarenheter visar att det ofta är kvinnan i familjen som trycker på att mannen ska besöka en vårdcentral och ta ett PSA-prov.

Under pandemin har färre män valt att gå och testa sig. Trots detta har väntetiderna inom vården ökat. Prostatacancer har de i särklass längsta väntetiderna av alla cancersjukdomar och dessa väntas de närmaste åren bli ännu längre, enligt Prostatacancerförbundet.

– Det finns flera åtgärder som skulle kunna göras, till exempel att regioner med de längsta köerna skulle kunna skicka patienter till dem med de kortaste. Staten behöver bara bestämma hur ersättningarna ska gå till. Bara inom några regioner kan operationer flyttas mellan sjukhus, säger ordföranden Kent Lewén i ett pressmeddelande.

Prostatacancerförbundets ordförande Kent Lewén.
Prostatacancerförbundets ordförande Kent Lewén.
Foto: Rosie Alm

Till sist några talande fakta om sjukdomen:

• Prostatacancer drabbar cirka 10 000 män varje år och antalet drabbade ökar. I dag lever över 120 000 män med diagnosen.

• Varje år dör 2 300 personer av sjukdomen. Det är många gånger fler än som dör i trafiken.

• Sjukdomen går att bota om den upptäcks tidigt. Om den redan har hunnit sprida sig står bara livsförlängande och livskvalitetshöjande läkemedel till buds.

Johan BentzelSkicka e-post
Så här jobbar med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.