Kostnaderna skenar för svenska grisbönder: ”Köttpriset måste upp”

Han har slaktgrisar tillsammans med sin fru Annette, jobbar i föräldrarnas smågrisuppfödning och är ordförande för Grisföretagarna i Skåne och Blekinge. Både för familjens företag och kollegorna har kostnaderna stigit kraftigt sedan i somras. Först på foder och därefter rejält på el, bränsle och gödning.

– Det var tufft i fjor och blir tuffare i år med höga kostnader, säger Christian Carlsson, som ändå har framtidstro.

Han står tillsammans med sin bror inför att ta över efter föräldrarna om några år. Christian Carlsson ser tydligt sig själv som grisuppfödare även om tio år.

– Det går upp och ner. Jag har alltid sysslat med det här, förklarar han.

Det är grisningsvecka på Mansdala gård. Tillsammans med sin mamma Ulrika visar han boxarna där suggorna är med sina kultingar i fem veckor. Ulrika Carlsson lyfter upp en liten gris som bara är en vecka. Den vilar lugnt i hennes famn medan hon klappar den innan den får komma ner igen till syskonen under värmelampan och sedan trängas med dem när det är dags att dia.

Smågrisuppfödning är ett elintensivt företag. I december landade elräkningen för två av familjens anläggningar, där det finns smågrisar, på 211 000 kronor inklusive moms. Decemberräkningen 2020 låg på 83 000 kronor.

Sedan i somras har fodret blivit 30 procent dyrare, handelsgödseln fördubblats i pris och diesel har gått upp från knappt 15 till drygt 20 kronor litern på ett år. Störst betydelse för familjens företag har foderpriset. De köper foder för knappt 1,2 miljoner kronor i månaden.

Familjen gör vad den kan för att minska elkostnaderna. En anläggning har jordvärme, en annan värms med halmpanna och i Hammenhög finns en ny solcellsanläggning som producerade 100 000 kilowattimmar i fjor. Belysningen byts successivt till ledlampor, men det går ändå åt mycket el för att driva fläktar och värmelampor till grisarna.

– Det var sista tertialet i fjor som kostnaderna skenade, med en miljon kronor. Fortsätter det likadant i år ökar våra kostnader med tre miljoner kronor. Då är det stor risk för röda siffror, säger pappa Sven-Olof Carlsson, som sköter familjeföretagens bokföring.

Christian och Sven-Olof Carlsson räknar ut att de i så fall skulle behöva få fyra kronor mer per kilo kött för att deras kostnaderna ska täckas. De tycker egentligen inte att de får dåligt betalt för sitt kött från slakteriet Scan dit de säljer, men just nu täcker inte betalningen kostnaderna.

Branschorganisationen Sveriges grisföretagere skickade nyligen ett öppet brev till handeln för att få stöd för prishöjningar. Får de gehör kan det innebära upp till 20 procent dyrare griskött i butikerna. Även andra livsmedel kan stiga i pris eftersom hela lantbruket har kostnadsökningar.

Utan prishöjningar minskar den svenska grisproduktionen. En som redan valt att dra ner rejält på grund av dålig lönsamhet är industrimannen Rune Anderssons Mellby gård söder om Hässleholm.

Lägger många ner och det blir brist på svenskt griskött stiger priset. I så fall är det svårt att öka produktionen i Sverige igen.

– Då är det bättre att höja priset innan många hinner lägga av, säger Christian Carlsson.

Både han och Sven-Olof Carlsson är glada för att allt fler vill köpa svenskt griskött i butikerna. Christian Carlsson hoppas att restaurangbesökare ska bli lika intresserade av att efterfråga svenskt och att även måltiderna i offentlig regi ska innehålla svenskt kött.

– Offentliga kök borde inte få köpa kött som kommer från djur med lägre djurskyddskrav än vi har i Sverige, säger han.

Sveriges grisföretagare tror att de konsumenter som köper svenskt griskött är villiga att betala mer. Nu vill de att handeln ska vara med och ta ansvar för att den svenska grisproduktionen inte ska minska.

Grisbönderna i Danmark och Tyskland har det ännu tuffare än sina svenska kollegor. I Tyskland har flera livsmedelskedjor gått samman för att trygga utbudet av tyskt kött. Grisföretagarna vill att svensk handel gör samma sak med märkningen ”Kött från Sverige”.