Kreativiteten flödade på sång- och teckningskurs

Cina Smith från Stockholm som går helgkursen tillsammans med sin man räcker upp en hand och säger att alla nya tekniker verkar jättespännande, men hur gör man?

– De här pennorna till exempel, är hemskt roliga! Det är några kinesiska bambugrejer som man doppar i bläcket och som ger lite oförutsägbara linjer, svarar Jenny Svenberg Bunnel och visar på ett blädderblock med bambupennan som rinner ymnigt av svart bläck.

Idé till kursen kläcktes för något år sedan när Jenny Svenberg Bunnel och vännen Cecilia Åslund, röstpedagog, åt middag på Rikstolvans krog i Järrestad. Landskapet utanför påminde om Frankrike och de började planera för en sång- och teckningskurs i Provence. För att öva och samtidigt testa konceptet kunde de börja med en kurs på Österlen, resonerade de. Och det känns riktigt bra nu när kursen äntligen genomförs, efter att ha blivit framflyttat ett par gånger på grund av pandemin. Att det är just teckning och sång i kombination, är för att det är det de kan. Cecilia Åslund kan inte nog understryka alla hälsofördelar som finns med att sjunga tillsammans. Den sociala gemenskapen, påfyllningen av måbra-hormoner och det faktum att körsångare ofta synkar sina hjärtslag när de sjunger är bara några exempel.

– Don't get me started, säger hon och skrattar högt! Dessutom är det alltid klokt att varva olika ämnen på en kurs. Det blir ofta intensivt och då mår man bra av att skifta fokus.

– Sången är utåtriktad och tecknandet är mer introvert kanske, fyller Jenny Svenberg Bunnel i. Men det finns också många likheter mellan att skapa musik och att teckna, som medvetenheten om dynamik, tempo och uttryck.

Båda kursledarna menar att det är utvecklande att gå utanför sin comfortzone och under eftermiddagen är det just det som gruppen ska fokusera på.

Musikerna Annakarin Bunnel och Björn Bergman spelar saxonfon och kontrabas mitt i salen och det är dags för liveteckning. Kursdeltagarna uppmanas att inte titta ner på pappret när de tecknar av musikerna, utan ha fullt fokus på vad de ser. Övningen går ut på att utveckla kontakten mellan öga och hand.

– Peta inte! Ni ska bara ösa - det blir vad det blir, peppar Jenny Svenberg Bunnel.

Aktiviteten är febril och när gruppen ska teckna en färdig bild på en minut, utan att lyfta pennan från pappret, är närvaron och koncentrationen påtaglig i rummet.

Innan det är dags för fika, samlar alla ihop sig och visar upp sina teckningar för varandra. Camilla Leklem från Stockholm har längtat efter att utveckla sin konstnärliga sida men tycker att det var svårt och frustrerande att släppa kontrollen i övningen.

– Det abstrakta visade sig vara min grej idag. Då lossnade det, säger hon.

Johan Unenge är barnboksillustratör till yrket och hans utmaning är att komma loss från tanken om att bilderna måste bli fina och säljbara.

Medan gruppen diskuterar utmaningar och styrkor, dukas eftermiddagsfikan upp tvärs över vägen på Råkulle vandrarhem. Franska bakverk, såklart! Illusionen är total. Vem behöver Provence, när vi har ett höstsoligt Österlen?