Ökat tryck på naturen ämne för digitalt möte

Hur mycket tål naturen? Det var grundfrågeställningen vid den digitala träff som Tomelilla kommun bjöd in till den 26 januari. I första hand var markägare inbjudna, men mötet var också öppet för andra med intresse för en hållbar utveckling av naturområden.

Mötet innehöll såväl enskilda föreläsningar av experter som paneldebatt och efterföljande diskussion.

Det var ett led i att Tomelilla kommun, som ett av 13 områden i landet, har fått bidrag av Tillväxtverket för att arbeta med hållbar platsutveckling.

– I projektet ska vi titta på hur vi kan jobba med den här frågan i kommunen. Det är viktigt att vi hittar en metod där vi inte missar någon avgörande bit. Tillväxtverket kommer också att sammanställa vad alla 13 projekten har kommit fram till och skicka rapporten vidare till regeringen, säger projektledaren Pernilla Colhag.

Frågan har blivit särskilt aktuell i spåren av pandemin, då allt fler personer har gett sig ut i skog och mark. Många är dessutom ovana vid friluftsliv och känner heller inte till allemansrättens gränser och skyldigheter.

– Många markägare upplever att det är så mycket folk i naturen att både slitage och nedskräpning ökar. Hur vet man egentligen när man har nått taket? Det kan vara ganska subjektivt. Någon markägare kan tycka att tio personer är max, medan någon annan känner att det går bra att härbärgera 2 000, säger Pernilla Colhag.

Grunden till att Tomelilla kommun engagerar sig i frågan är dels de problem med trängsel och nedskräpning som uppstod vid Hallamölla under det första pandemiåret, dels att väldigt många besökare har börjat flockas i Fyledalen. Men projektet omfattar alla naturområden.

Den digitala markägarträffen var ett första steg för att diskutera problematiken. Framöver gäller det att komma fram till åtgärder.

På mötet talades det mycket om att det faktiskt inte är fritt fram att ge sig ut och göra vad man vill i naturen, trots allemansrätten. Det finns lagar och regler som sätter gränserna.

Motorfordon, allt från husbilar till elcyklar, omfattas inte av allemansrätten och grupper som samlas för aktiviteter på någon annans mark, om det så är för ett kommersiellt arrangemang eller kanske bara en familjeträff, behöver faktiskt be markägaren om lov. Det känner inte alla till.

– Här uppstår också en konflikt mellan friluftsliv och turism. Seriösa turistarrangörer får kanske inte tillträde, trots att de frågar om lov och är villiga att betala markägarna, just för att friluftslivet har blivit så stort att folk missköter sig när de ger sig ut i naturen utan guide, säger Pernilla Colhag.

Många lärdomar har redan dragits av situationen vid Hallamölla, som faktiskt har blivit mycket bättre.

– Det kan handla om en så enkel sak som att ha en annan typ av papperskorgar, så att skräpet verkligen hamnar i dem och inte utanför. Du måste ha toppmatade papperskorgar, för pizzakartonger går inte in i korgar med bara ett litet hål. Då hamnar de på marken, för folk tar inte med sig dem hem, säger Pernilla Colhag.

Den digitala paneldebatten ledde till långa och engagerade diskussioner. Som en av mötets föreläsare, Håkan Lorentzson från upplevelseföretaget Wetlandi, uttryckte det:

– I dag är inte vår stora utmaning att få folk att komma till oss, utan snarare att få vissa att stanna hemma.